Syd-österbotten Årets matpotatis 2008

Stig Rosengren kan nu titulera sig "Årets producent av matpotatis 2008" KRISTINESTAD.Stig och Inga-Britt Rosengren odlar potatis på 52 hektar i Dagsmark. Och det gör de så bra att de valdes till "Årets producent av matpotatis 2008".

Sex finalister deltog med potatis som blindsmakades av en panel.
Rosengrens bintjepotatisar föll dem i smaken.
I år ska de testa en ny sort, Melody.
Men allt är inte frid och fröjd, tycker Rosengren. Odlingsarealen i landet borde skäras ner och de två partiaffärerna borde få konkurrens. Fast de dåliga tiderna biter inte på näringen.
-Potatis är billig basföda och man tar gärna en extra när tiderna är sämre på bekostnad av köttbitens storlek.

Syd-österbotten 11.04.2006

Senapsfrö ska ge bättre potatisåkrar. Första experimentet i Kristinestad.
Femton potatisodlare i Kristinestad väntar med extra spänning på höstens potatisskörd.
Dessa är nämligen med i ett experiment där man senaste
sommar odlade senapsfrö. Caliente, som består av tre olika slags frön,
väntas desinficera jorden och därmed även ge bättre skördar.
– Redan i sommar kan vi se resultat när blasten utvecklas.
Höstens skörd visar sedan hur experimentet har utfallit. Man har lyckats bra på andra
håll med senapsfrö för att få jorden i bättre skick.
Kristinestad är det nordligaste området där metoden nu prövas,
berättar potatisodlaren Stig Rosengren i Dagsmark.
Totalt är 30 hektar potatisåkrar med i experimentet.
Åkrarna finns i Härkmeri, Dagsmark, Påskmark och Lappfjärd.
– De finns på ett tillräckligt stort område för att ge ett tillförlitligt utslag, säger Rosengren.
Han väckte initiativet med senapsfrö efter att ha läst om metoden i en
facktidskrift. Sedan kontaktade han potatiskonsulent Stefan Nordman som
organiserade experimentet.

Från USA importerades 800 kilo senapsfrön. I
USA har man redan arbetat med metoden under tolv års tid och i samarbete
med ett universitet. Senapsfrö används redan i många länder för att desinficera jorden.
– Vi har en intensiv potatisodling i Kristinestad. Potatisåkrarna är dyra
marker. Därför är det viktigt att vi kan hålla jorden i skick och snabbt
få åkrarna tillbaka i produktion. Vi har inte råd att sätta jorden i vall
under 3–4 år för att få bort 80 procent av sjukdomarna, säger Rosengren.
Ganska allmänna är mögelsjukdomar. Särskilt filtsjukan rhizoctonia har drabbat åkrarna.
– Filtsjukan går in i rotsystemet och kan helt förstöra skörden, säger Rosengren.

Två såddar
Han odlade i fjol senapsväxten på åtta hektar. När sådden med senapsfrö
sker är det viktigt att jorden är fuktig. Senapsfröet skulle växa i hundra dygn enligt rekommendationen.
– Men det visade sig att det räcker med sextio dygn, tack vare att vi har
ljusa nätter. På det sättet kan vi ha två såddar i året för att få ännu
bättre resultat. Fröet ska sättas på ett djup om högst 10–15 millimeter.
En frömängd om 13–15 kilo sås per hektar. Bästa resultat får man med en
höstplöjning, och en vårharvning på ett djup om fem centimeter. Det ger
den bästa fuktigheten i jorden, säger Rosengren.
När senapsodlingen är klar utförs en mixning, varefter växten harvas ner i jorden.
Senaste sommar var det bröderna Roger och Kristian Björknäs som utförde
mixningen med en specialmaskin som de anskaffat. För att få växten ner i
jorden användes en specialfräs från Loima. Den körde på åkrarna i ett par dagar.

Backar upp
Te-centralen är inkopplad på experimentet och stöder det ekonomiskt.
– Men experimentet kostar odlarna en hel del eftersom man inte får någon
avkastning från åkrarna då en växtperiod går förlorad, säger Rosengren.
Men han anser att det är viktigt att få fram en lösning på hur potatis-
åkrarna kan hållas i bra skick. Det handlar om odlarnas framtid.
Redan som 17-åring blev Stig Rosengren, 53 år, potatisodlare i Dagsmark.
Han började med två hektar och har nu femtio hektar. Redan två år efter
starten köpte han sin första potatiströska.

Sämsta året
Nu upplever han ett av de sämsta åren som odlare. Priset från i fjol på 16
cent per kilo har i år rasat till 6–8 cent.
– Ett liknande år till klarar inte odlarna av. Nu får man räkna med att
förlusten stiger till 1 200 euro per hektar. Exporten har visserligen nu
dragit bra, men före nyår var importen av råmaterial lika stor som exporten.
Rosengren säger att den sena våren litet hjälper upp situationen då
nypotatis inte kommer ut på marknaden så tidigt. Han tror att lagren på
potatis kommer att tömmas, men priset kommer fortfarande att vara lågt.
– Satsningen i självgående potatiströskor driver också upp potatisarealen
på gårdar till hundra hektar. Annars får man inte det lönsamt med
maskininvesteringen. Man räknar i dag med att det finns ett tjugotal
självgående potatisströskor i landet, säger Rosengren.
I Kristinestad har företaget Öström i Back by en självgående potatiströska som användes redan i fjol.
Sture Riissanen
Väntar resultat. Senapsfröet kan rena potatisåkrarna. Stig Rosengren och
fjorton andra odlare väntar att få se resultat av växelbruket i sommar.
Manshög. Senapsväxten med en höjd på 1,80 meter hade Stig Rosengren på sina åkrar.
Mixad. Efter mixningen ser senapsväxten ut så här.
I bakgrunden harvas växten ner i potatisåkern.

Syd-österbotten 17.3.2005

Senap blir ett nytt organiskt vapen mot sjukdomar som härjar i potatisåkern.En specialsort kommer i år att sås för första gången av odlare i

Kristinestad.Ett femtontal potatisodlare i Kristinestad skall i

vår odla senap på sammanlagt cirka 40 hektar.Men någon senap till grillkorven blir det inte. Odlarna eftersträvar ingen skörd av senapsfrön, utan den snabbväxande sorten används i växtföljd på trötta

potatisjordar. Efter 6–8 veckor, i blomningstid, hackas de då 1,5–2 meter höga senapsplantorna och plöjs ner i åkern. Vid rötningen får glukosinolater i senapsväxten enzymer att starta en kemisk

reaktion, varvid isotiocyanat uppstår i gasform. Reaktionen sanerar på ett naturligt sätt jord som är infekterad av svampsjukdomar. Inte heller skadegöraren potatiscystnematoden överlever.
Den växer snabbt och kväver ogräs, rötterna går djupt och luckrar upp jorden. Den får en grönmassa på cirka 150 ton per hektar och sanerar potatissjukdomar, säger odlaren Stig Rosengren i

Dagsmark om orsaken till att han tänker så senap på åtta hektar av sin potatisareal. Senapsodlingen betyder ett direkt inkomstbortfall, men Rosengren räknar med återbetalning året därpå i form av

betydligt bättre skörd och kvalitet. Han planerar ett systematiskt växelbruk med senap. Rosengren påpekar att det inte håller i längden att intensivt odla potatis på samma åker år efter år, men problemet

har varit att lämpliga grödor att skifta med har saknats.
Eftersom ingen skörd tas tillvara erhålls inget produktionsstöd för senapsodling. Underhandlingar pågår med myndigheterna om att få den godkänd som trädesgröda. Utsädet kostar cirka 200 euro per hektar.

Två representanter för ett brittiskt utsädesföretag berättade om erfarenheterna från Storbritannien vid Lappfjärdsnejdens
potatisodlarförenings vårmöte här om kvällen. Där har potatisodlare använt senap som saneringsväxt i fyra år. I USA odlas sorten på 30000 hektar, i växtföljd med potatis, jordgubbar, bönor. Det är nu

första gången som specialsorten kommer att odlas som saneringsväxt i Finland. I England kräver konsumenterna mindre bekämpningsmedel i jordbruket.Därför är potatisodlarna intresserade av

effektiv växtföljd, säger Jim Flambert. Det pågår ett krig nere i jorden och de goda bakterierna skall fås att vinna, förklarar Steven Winterbottom. Han påpekar att också odlingsgrenar intresserar sig för de goda egenskaperna.